Fosterland

Jag har haft en härlig semester i USA.
Privatchaufför var helt ljuvligt att ha. Ja, det var ju Elina som körde.
Hem från Framingham till Wellesley kändes det som ralley. Hon har blivit duktig på att hantera en bil. Mindes hennes om lite nervös, även med min lilla Hundai i10, men den stora Lexusen rattade hon med stor säkerhet och precision. :)
 
Vi höll oss i Wellesleyområdet några dagar och åkte sedan iväg till "Red barn" i Vermont med en kort tur in genom New Hampshire. Vackra omgivningar, som många gånger kändes som Sverige. Vi uteslöt turen till Stowe, då det var ganska långt bort. En hjort, räv och skipmunk (chipmunk) såg vi under de där dagarna. De sistnämnda krabaterna är ju bara så himla söta.  :)  För övrigt kryllade det av ekorrar, men något annorlunda än de vi har här hemmavid.
 
Shopping - javisst, men mest scrapbookingstuff för min del. Lite kläder blev det, något linne, och en sprillans bikini.
Sammanfattningsvis var det superroligt att få resa med min son Alfred och lika roligt att få träffa Elina efter nästan ett helt års separation. Vi bakade både matbröd och svenska bullar, spelade kort och hade det "trevligt"...vilket framgår på flera bilder, och som blivit ett internt skämt bland oss.
 
"What dosen´t kill you make you smaller." (Mario)
Trrr trrr trrr...
 
Sista kortet på Elina var bara för at hon gör en rolig min.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Framme i Wellesley

Nu har sonen och jag landat i USA.
Elina, min dotter, hämtade upp oss igårkväll i 30 graders värme.
Underbart!

Vi har sovit gott och utforskat området lite idag. Imorgon ska vi nog åka upp till Vermont, där Elinas värdfamilj har ett helg-hus.
Vi ska då passa på att köra upp till Stowe, VT, som är en populär skidort och där den riktiga familjen Von Trapp (The Sound of Music) äger en anläggning.
Spännande!

Ha det gott!
 
 

Ett gammalt inlägg, Bara ett försök att undvika Spammare...

Har gett mitt förra kort en ansiktslyftning, och nu känns det trevligare.
Den har fått en annan vikning i sin "ge-bort"-form, för att sedan ställas i sin diamantform.

Dessutom en diskret Unikum-stämpel på baksidan. Det är något av en utmaning att stämpla på svart när jag inte har vit färg...fast nu inser jag att jag faktiskt har det. Chalks i olika färger.  :D

Nåväl, mamman till dottern fyller 55 år under morgondagen, alltså den 18 januari.
Det ska firas och uppmärksammas. Hoppas att ingen av dem tjuvkikar...

Devla är inne i en lila period, vilket jag ville uppmärksamma på kortet. Förutom vita prickar och lite vit bakgrund till lila prickar, är allt på kortet lila.
Eftersom hon sticker ut på många olika sätt, min goda vän, ville jag visa det med det häftiga mörklila glittriga papperet. Unikumstämpeln på kortets insida - naturligtvis i lila färg.

Förhoppningsvis kommer båda korten att bli till belåtenhet.

Min granne, har det visat sig, brutit lårbenshalsen och är nyopererad. Stackars människa, att ligga flera dagar och ha ont och vara omtöcknad.
Krya på dig E!

Men nu väntar sängen och en skön sval kudde.

Tack för titten och må så gott!













Lilla Bodilla

Crafts, scrapbooking, pictures and thoughts

RSS 2.0